Mycket kring Lactobacillus reuteri och dess funktioner i kroppen har klarlagts, men fortfarande återstår en hel del att utforska.

Vetenskapligt underbyggda påståenden

Starkt nätverk av oberoende forskare

BioGaia samarbetar med specialister på drygt 50 forskningsinstitutioner och kliniker som undersöker Lactobacillus reuteri både på preklinisk och klinisk nivå.

BioGaias forskarnätverk är unikt i flera avseenden. Dels tillhör många av forskarna de främsta i världen inom sina områden och dels har en del samarbeten pågått sedan BioGaia grundades för 27 år sedan. Man har också en betydande bredd som sträcker sig över många olika indikationer både på barn- och vuxensidan. Dessutom vill man inte bara veta att Lactobacillus reuteri fungerar utan också hur och varför. Därför bedrivs även så kallad preklinisk forskning, det vill säga forskning i laboratorium och med hjälp av olika modeller.
    Målet med all forskning är att den ska hålla högsta möjliga vetenskapliga standard. Regelbunden publicering av data på Lactobacillus reuteri i medicinska tidskrifter är ett kvitto på vetenskaplig relevans och god forskningskvalitet.

Forskning redan på 80-talet

Redan innan BioGaia grundades forskades det intensivt på Lactobacillus reuteri, bland annat på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Där arbetade Sven Lindgren och Walter Dobrogosz med att undersöka hur Lactobacillus reuteri kunde hämma sjukdomsframkallande mikroorganismer som E. coli och Salmonella. Därefter fortsatte Stefan Roos den prekliniska forskningen genom att studera hur Lactobacillus reuteri binder till tarmens slemhinna. Stefan disputerade på detta 1999 och arbetar fortfarande deltid som forskare på SLU men sedan tre år är han även anställd på BioGaia, som ansvarig för koordinering av den prekliniska forskningen.

Preklinik ger värdefull kunskap

– Under åren har mycket kring Lactobacillus reuteri och dess funktioner i kroppen klarlagts, även om många frågetecken fortfarande kvarstår, säger Stefan. Vi vet till exempel att Lactobacillus reuteri i prekliniska modeller har en gynnsam effekt på tarmens motorik, minskar signalering av smärta och kan förhindra att tarmslemhinnan läcker bakterier och toxiska substanser. Sannolikt ligger dessa så kallade ”mechanisms of action” bakom de kliniska effekter som Lactobacillus reuteri har (motverkar kolik, förstoppning, infektioner med mera).
    – Preklinisk forskning leder alltså till kunskap om hur de probiotiska bakterierna fungerar och det är viktigt av flera anledningar. Först och främst kan kunskapen ge idéer till hur man kan utveckla effektivare produkter, men den ökar även trovärdigheten för produkterna, menar Stefan.

BioGaia årsredovisning 2016